Varför
behöver jag en livsåskådning?
Vi har alla en livsåskådning. Med det menas att en människa
har en övertygelse eller föreställning om hur en människa eller ett samhälle är
eller ska se ut, det är en sorts etik. Övertygelsen kan vara religiös, politisk
eller ideologisk. Den kan också innehålla vanföreställningar (felaktiga
föreställningar) och vidskepelse (tro på övernaturliga fenomen). De teorier och
hypoteser som en viss persons livsåskådning bygger på kan sällan bevisas.
Jag behöver en livsåskådning eftersom den ger mig en riktning
i livet, den hjälper mig att orientera i denna värld vi lever i, den ger en
grund som jag kan utgå från. Den ger mig även rättesnören så att jag kan skilja
mellan rätt och fel här i livet. Den skapar normer och värderingar som jag
följer. Den får oss att tänka på vad som är meningen med livet och varför vi
egentligen ska leva när livet ändå slutar med döden, den hjälper mig att hitta
meningen med livet. Den leder mig in i en religiös gemenskap som ger trygghet
och kan förhindra utanförskap. Min livsåskådning kan ge mig tröst och stöd i
olika livssituationer. Den kan få mitt liv att kännas meningsfullt.
Min livsåskådning formar min identitet, hur jag ser på mig
själv. Jag blir även medveten om min identitet och det som man värderar.
Livsåskådningen påverkar människans sätt att leva. Det kan påverka hur personen
ser på liv och död, hur han klär sig, hur han har håret, vad han äter, hur
litet eller mycket han använder alkohol och andra droger, hur han talar, vilka
han umgås med, hur han behandlar och ser på främlingar eller de som har en
annan livsåskådning, hur han röstar och hur han ser på sexualiteten.
Människan har ett behov av att få sin verklighet förklarad
och behöver därför en livsåskådning. De religiösa livsåskådningarna tror på det
övernaturliga medan de icke-religiösa livsåskådningarna utgår från att allting
kan förklaras rationellt och empiriskt.
